Vart ska jag börja?
Kanske kan jag berätta om hur förkrossad jag blev när jag fick reda på att my babybrother har tagit droger, och fick reda på det efter ett polisbesök och efter att han tvingats till ett kissprov på vårdcentralen? 
Eller kanske hur det är att bo under samma tak som en nykter alkoholist som får återfall?
Hur det känns att behöva växa upp alldeles för fort, att få alldeles för mycket ansvar?
Kanske hur alkoholen blev min flyktväg även fast jag borde veta bättre?

Naa.. vi tar det en annan gång..


Jag har återfått ett visst lugn i sinnet efter en hektisk och kaotisk period som bokstavligt talat fick mig att tappa andan.



Mina föräldrar är skilda, min pappa bor i en lägenhet, där har jag spenderat i princip hela mitt liv bortsett från vissa tider då jag vart bosatt i peking. Mamma bor i ett radhus och är gift med en ny man de har tre barn tillsammans, jag har sammanlagt fyra småbröder, Min helbror och min trygghet är ett år yngre än mig. Sedan är det tre småpojkar som är under fem år, mina halvblod. Mamma har precis köpt ett nytt stort hus för oss alla och jag ser verkligen fram emot att flytta. 6 rok, bastu och pool. Jag har då en egen del av huset för mig själv som består av badrum, sovrum, hall och walk in closet. Flytten beräknas den 2 Januari. Då jäklar ska det snackas inredning! Färger, möbler och dekorationer!
Jag pluggar i Uppsala, studentstaden men är inte bosatt där och det fungerar bra för mig. Jag är singel och trivs med det och jag jag har precis börjat få kontroll på mig själv igen, sweet shit! Det är jag: Stella.

MEN:
Jag ska nog avsluta dethär blogginlägget nu, ligger i sängen och jag känner hur kroppen hamnar i trans, det brukar bli så efter att ha struntat i att sova natten innan.(skräckfilmsmaraton) och därefter julavslutning på Thorén business school. Då jag fick äran att stå på scen som en konfransier, kvällen avslutades med brottning hos Louise. Nu ser jag fram emot en god natts sömn. Det förtjänar jag..

CIAO!