Vanligtvis

Sitter under en fläkt och känner hur timmarna tickar förbi i den takt en sekundvisare vanligtvis brukar röra sig. En tunn tröja, gåshud kompenseras med en kopp varm earl grey. Med en cigg i handen andas jag in dödlig rök men jag är inte bitter. Ett kort liv fyllt med glädje slår ett långt liv fyllt med sorg tusen gånger om. För jag är ju glad(?) frågetecken är till för idioter. Jag är glad! Sitter här under en ljusstrimma och försöker övertala mig, Stella, att jag kan fixa allt. Jag är fortfarande odödlig. Inget kan stoppa mig, inte nu, aldrig. Hur kan jag glömma allt som är bra med mig!! Somsagt frågetecken är för idioter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0